ANDERS WAHLGREN

regissör författare curator

Olle Engkvist-prisets

medalj tilldelas 2023

Anders Wahlgren

– för att han under en lång karriär som filmare och författare bland annat skildrat efterkrigstidens omfattande och omdiskuterade statsomvandlingar i Stockholm och annorstädes. Hans filmer om klarakvarteren hör till de mest omtalade inläggen i den alltjämt pågående debatten. Med stor känsla har han också nyligen skildrat Sven Markelius, som spelat stor roll i Stockholms-byggda historia, med Byggnadsföreningens hus som välkänt exempel.

KONST + MASKIN

UTSTÄLLNING PÅ SVEN-HARRYS KONSTMUSEUM

01.04 - 24.09 2023

Kom och upplev 1920-talets avantgarde – de skandinaviska elvererna som studerade på den franske konstnären Fernand Légers målarskola Académie moderne i Paris. Så begåvade var dessa unga elever att de snabbt fick ställa ut bland redan kända och etablerade konstnärer på de bästa gallerier i Paris. Otto G Carlsund, Franciska Clausen,

Erik Olson, Vera Meyerson, Thorvald Hellesen, Waldemar Lorentzon, Bengt O Österblom och fransyskan Florence Henri.

Anders Wahlgrens har i sina filmer följt några av dessa konstnärers livsöden och nu finns även deras verk att se och njuta av på på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.

I utställningen står samtidens mest eftertraktade racerbilar skapade av Ettore Bugatti som fann sina nära vänner i Paris konstnärskretsar.

Vi får vi lära känna konstnärerna som moderniserade sin samtid, om tidsandan, idéerna och livsstilen. Det här var en tid för kvinnlig frigörelse. Kvinnorna flög, åkte racerbil, blev konstnärer och inspirerade varandra. De skiljde sig eller rymde hemifrån för att ta sig till Paris och måla.Maskinerna satt inte bara spår i måleri och livsstil. Även inom modet tog man inspiration från industrin och overallen blev ett favoritplagg för de medvetna.

NY BOK

UTE NU I BOKHANDELN

OCH I NÄTBOKHANDELN

Det finns ögonblick i livet som fastnar mer än andra. Anders Wahlgrens filmer är förstås en spegling av honom själv – varför han gjorde dem. Vi får följa en filmares tankar och tillvaro.

Det började på radions kulturredaktion 1969, tjugotvå år gammal. Han sökte sig 1972 till den nystartade kanalen TV2 under vänsterrörelsens omtumlande tid. Hans skildring av ämnen inom det kulturhistoriska området har berört många som Staden i mitt hjärta men också spelfilmer som Moa, Förbjuden kärlek samt Sigrid och Isaac. Om personer som ofta kämpat från ett underläge. Det gäller också hans stadsfilmer där hotet varit ett annat, ett politiskt eller ekonomiskt kortsiktigt maktspel.

Tidigt väcktes hans konstintresse, såg att det gick att skapa en egen visuell bildvärld. Började att fotografera och gjorde redan under gymnasieåren sina första kortfilmer på Pistolteatern, en liten experimentscen i Gamla stan. Denna tid i mitten av 1960-talet då allt var möjligt, en brytpunkt, med stora förändringar inte bara inom kulturlivet, något han burit med sig genom livet.

PRISBELÖNAD PÅ

LUND ARCHITECTURE FILM FESTIVAL 2022

F I R A R 50 ÅR S O M F I L M A R E

PÅ SVT PLAY

Ett möte med Sven Markelius

Mr FUNKIS

en 60 minuters film 2022 om

arkitekten för SVT K-Special

29/4, kl. 20:00 i SVT 2 och på

Svt Play från 24/4.

Under senare år har en ny ung generation upptäckt den mångsidige arkitekten och formgivaren Sven Markelius, 1889–1972. I många år tillhörde han den mest radikala falangen inom svensk arkitektur, också internationellt. En erkänt formstark arkitekt som dessutom var mycket samhälleligt och socialt intresserad. I en tid då många bodde trångt, en del i slumbostäder, ansåg Sven att arkitektens viktigaste uppgift var att rita billiga bostäder.

Han var först med att föra fram kollektivhusidén tillsammans med sin fru Viola Wahlstedt som berättar om detta i filmen. De levde i något för tiden så ovanligt som ett samboförhållande med två barn.

Under åren 1969–1971, medan jag arbetade på Sveriges Radio, skrev jag ett akademiskt forsknings-arbete i konst och arkitekturvetenskap om Sven Markelius. Under två år intervjuade jag Sven, i hans egenritade villa i Kevinge utanför Stockholm. Detta resulterade i fem timmar på band. Sven tog fram sina ritningar och skisser som han kommenterade. Denna livsberättelse är en viktig del av filmen.

Den börjar med Markelius första bostadsområde Bygge och Bo 1925 på Lidingö. Sedan egna villan byggd 1930 i Bromma, en av de finaste funkisvillorna i vårt land, där arkitekten Alvar Aalto ofta hälsade på. Vilka var tankarna bakom Helsingborgs konserthus? En av Europas vackraste, moderna konserthus. 1937 experimenterade han fram nya former, mjukade upp den lite kantiga funkisstilen. Det syns tydligt i Byggnads-föreningens hus. Sinnligt i formerna och mycket trä i inredningen, ljust och färgrikt.

Sven Markelius avslutade sin arkitektgärning som 80 åring 1969 med Sverigehuset intill Kungsträdgården i Stockholm. I filmen besöker vi boende i Markelius hus och talar med dem hur det är att bo där idag. Sonen Stefan Markelius minns sin pappas mer okända sidor.

VASA 1628 - MÄNNISKORNA · SKEPPET · TIDEN

Under våren 2010 spelades Anders nya film in om människorna

i 1600-talets Stockholm under de dramatiska åren före

Vasaskeppets förlisning. I den får vi möta en brokig skara människor mitt i händelsernas centrum. En belysning av livet i en stad i total förvandling.

För idé, manus och regi står Anders Wahlgren i samproduktion med Sveriges Television. Dramadokumentären ger en inblick i hur vanligt folk levde till vardags för nästan fyra hundra år sedan, under den tid

då det stora Vasaskeppet byggdes. Vi får följa några människoöden

i en hård tid och i skuggan av ett krig, som kom att kallas

”Det trettioåriga kriget”.

Stockholm var då en liten huvudstad med knappt femtontusen innevånare. Idag finns det inte mycket kvar av denna stad, det är rivet och ombyggt, som det gamla slottet Tre Kronor efter den förödande branden 1697. Det har tagit fyra år att färdigställa filmberättelsen och med hjälp av den senaste digitala tekniken har Stockholm rekonstruerats som staden såg ut 1628.

Den tredje delen i serien är ett bakomfilm där Anders Wahlgren berättar hur han burit sig åt för att levandegöra en 1600-talsstad i skuggan av det stora Vasabygget. Han besöker också de platser idag där filmen utspelar sig.

Skeppsbyggaren Henriks fru Margareta spelad av Katarina Weidhagen var en skicklig affärskvinna. Hon fick ta över chefskapet för varvet när hennes man, dog innan Vasa var färdigt. Kvinnan hade en mycket stark ställning i Sverige under 1600-talet, det var inte ovanligt att en nybliven

änka fick ta över mannens arbete. En viktig person när Vasa skeppet skulle byggas var kaptenen Söfring Hansson som spelas av Ola Wahlström. Söfring blir också kapten på Vasas jungfrufärd.

Sändes i SVT 1 i tre delar under julen 2011. Det blev publikrekord,

1,2 miljoner tittare vid första visningen. Intresset skapade också rusning till Vasamuseet där de talade om "Wahlgreneffekten".

Tillsammans med en grupp animatörer på FilmTecknarna har Stockholm efter noggranna studier tagit form som 1600-talsstad och Vasaskeppet har byggts upp och seglar igen – om än bara i digital form.

SIGRID & ISAAC

En annorlunda långfilm om konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald om deras kärlek, konstnärskap och kamp för överlevnad,

i en svår tid som i mycket påminner om vår. Sigrid och Isaac levde ett mycket dramatiskt liv.

Anders Wahlgren, som skrivit manus och regisserat, har under flera år fått möjligheten att gå igenom deras efterlämnade brev, foton, filmer och tidningsartiklar. Det har varit en skakande läsning. De antisemitiska hoten som Isaacs utsätts för är till stora delar okända händelser. Genom tre års forskning har detta unika material från polisprotokoll, foton, privata brev och tidningsurklipp blivit en långfilm för bio, ett kammarspel – en dialog för två skådespelare.

Gunilla Röör och Philip Zandén ger röst åt Sigrid och Isaac. De agerar till filmbilder av de riktiga personerna. Nyfilmning av miljöer har skett i Paris, sydfrankrike och Stockholm.

Filmberättelsen börjar i Paris och året är 1909. Sigrid och Isaac är två unga, okända konstnärer som har träffats på en fest i Stockholm. Förälskad lockar Isaac med Sigrid till Paris, för att hon ska få möta den moderna konsten på Henri Matisse målarskola, som han redan börjat på året innan. De lämnar ”ankdammen” i Sverige och söker sig till det ”spännande och moderna” i Paris. I privata film- och journalfilmsbilder, en del aldrig visade, ser vi dem måla, dansa tango, resa och laga mat. Deras målningar, ger bild åt deras upplevelser i livet och i deras kärleksrelation.

Isaac Grünewalds judiska familj hade invandrat från Ryssland i slutet av 1800-talet var mycket fattig. Det var svårt för honom att komma in i det svenska samhället och i hela sitt liv frågade han sig ”om han var svensk?”. Sigrid Hjertén kom från bättre förhållande men hade upplevt en kärlekslös barndom efter sin mors död. Hon var då bara tre år gammal. I sitt arbete som kvinnlig konstnär inom den moderna konsten, mötte hon stort motstånd. Detta och rädslan för nazismen förvärrade hennes ångest svårt. Paret får tidigt känna på motstånd, Isaac stängs ute från gruppen De Unga för att han är jude och Sigrid får inte ställa ut för att hon är kvinna. De bestämmer sig då för att ställa ut tillsammans. De stöttade varandra och samtalade mycket med varandra om sitt måleri som vi kan se i filmen.

De gifter sig 1911, när deras son Ivàn fötts. Det visar sig att också kulturlivet var starkt färgat av tidens politiska tankar. Många konstnärer och kulturpersonligheter var nazister, fler än vi kanske trott. Isaac sattes 1926 i fängelse på Långholmen, tack vare nazisters falska vittnesmål. Sigrid Hjertén, blev också hotad för att hon gift sig med en jude. Samtidigt kände de sig förföljda för att de målar ”för modernt”.

Sigrid vill inte bo i Sverige, det är för kallt, hon kallar det för Björnlandet och 1920 flyttar de tillbaka till Paris. Isaac får alltfler uppdrag i Stockholm och Sigrid lever långa tider ensam med sonen Ivàn i Paris. Sigrid drabbas av depressioner och målar allt mindre. När Isaac kommer ner till henne beger de sig i bil ut på långa målar-resor genom Frankrike. Då börjar hon må hon bättre och kan måla igen.

Ensamheten blir till sist för mycket och 1932 bryter hon samman. Isaac ser till att hon får vård på det nyöppnade Beckomberga sjukhus. Själv börjar han sin kamp mot de svenska brunskjortorna, på Konstnärklubben 1934, konfronteras han med nazistiska konstnärer. När Sigrid får flytta hem igen, förbättras deras förhållande. Sigrid målar för fullt. De gör en sista resa ut i ett oroligt Europa. Isaac ordnar 1936, hennes stora utställning på Konstakademien. Ett flygplan står berett på Bromma för att ta dem till England om tyskarna skulle gå in i Sverige. Sigrid blir allt sämre och hon kommer att bli kvar på Beckomberga till sin död år 1948.

Isaac drabbas också av motgångar. Hans ateljé brinner, kanske var det mordbrand, det kom aldrig att utredas. Han omkommer år 1946 i en flygolycka på väg hem från Oslo. Sigrid dör i en felaktigt utförd lobotomering på Beckomberga sjukhus två år senare. Ett stycke nutidshistoria speglat genom två personer, Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, två av våra största moderna konstnärer.

Filmen Sigrid och Isaac hade premiär den 9/12 2005 och efter sex månader hade 60 000 personer sett filmen. Filmen fick ett fantastiskt mottagande i pressen. Högsta betyg i bland annat Expressen och TV 4.