ANDERS WAHLGREN
regissör författare curator
– för att han under en lång karriär som filmare och författare bland annat skildrat efterkrigstidens omfattande och omdiskuterade statsomvandlingar i Stockholm och annorstädes. Hans filmer om klarakvarteren hör till de mest omtalade inläggen i den alltjämt pågående debatten. Med stor känsla har han också nyligen skildrat Sven Markelius, som spelat stor roll i Stockholms-byggda historia, med Byggnadsföreningens hus som välkänt exempel.
Kom och upplev 1920-talets avantgarde – de skandinaviska elvererna som studerade på den franske konstnären Fernand Légers målarskola Académie moderne i Paris. Så begåvade var dessa unga elever att de snabbt fick ställa ut bland redan kända och etablerade konstnärer på de bästa gallerier i Paris. Otto G Carlsund, Franciska Clausen,
Erik Olson, Vera Meyerson, Thorvald Hellesen, Waldemar Lorentzon, Bengt O Österblom och fransyskan Florence Henri.
Anders Wahlgrens har i sina filmer följt några av dessa konstnärers livsöden och nu finns även deras verk att se och njuta av på på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.
I utställningen står samtidens mest eftertraktade racerbilar skapade av Ettore Bugatti som fann sina nära vänner i Paris konstnärskretsar.
Vi får vi lära känna konstnärerna som moderniserade sin samtid, om tidsandan, idéerna och livsstilen. Det här var en tid för kvinnlig frigörelse. Kvinnorna flög, åkte racerbil, blev konstnärer och inspirerade varandra. De skiljde sig eller rymde hemifrån för att ta sig till Paris och måla.Maskinerna satt inte bara spår i måleri och livsstil. Även inom modet tog man inspiration från industrin och overallen blev ett favoritplagg för de medvetna.
Det finns ögonblick i livet som fastnar mer än andra. Anders Wahlgrens filmer är förstås en spegling av honom själv – varför han gjorde dem. Vi får följa en filmares tankar och tillvaro.
Det började på radions kulturredaktion 1969, tjugotvå år gammal. Han sökte sig 1972 till den nystartade kanalen TV2 under vänsterrörelsens omtumlande tid. Hans skildring av ämnen inom det kulturhistoriska området har berört många som Staden i mitt hjärta men också spelfilmer som Moa, Förbjuden kärlek samt Sigrid och Isaac. Om personer som ofta kämpat från ett underläge. Det gäller också hans stadsfilmer där hotet varit ett annat, ett politiskt eller ekonomiskt kortsiktigt maktspel.
Tidigt väcktes hans konstintresse, såg att det gick att skapa en egen visuell bildvärld. Började att fotografera och gjorde redan under gymnasieåren sina första kortfilmer på Pistolteatern, en liten experimentscen i Gamla stan. Denna tid i mitten av 1960-talet då allt var möjligt, en brytpunkt, med stora förändringar inte bara inom kulturlivet, något han burit med sig genom livet.
Under senare år har en ny ung generation upptäckt den mångsidige arkitekten och formgivaren Sven Markelius, 1889–1972. I många år tillhörde han den mest radikala falangen inom svensk arkitektur, också internationellt. En erkänt formstark arkitekt som dessutom var mycket samhälleligt och socialt intresserad. I en tid då många bodde trångt, en del i slumbostäder, ansåg Sven att arkitektens viktigaste uppgift var att rita billiga bostäder.
Han var först med att föra fram kollektivhusidén tillsammans med sin fru Viola Wahlstedt som berättar om detta i filmen. De levde i något för tiden så ovanligt som ett samboförhållande med två barn.
Under åren 1969–1971, medan jag arbetade på Sveriges Radio, skrev jag ett akademiskt forsknings-arbete i konst och arkitekturvetenskap om Sven Markelius. Under två år intervjuade jag Sven, i hans egenritade villa i Kevinge utanför Stockholm. Detta resulterade i fem timmar på band. Sven tog fram sina ritningar och skisser som han kommenterade. Denna livsberättelse är en viktig del av filmen.
Den börjar med Markelius första bostadsområde Bygge och Bo 1925 på Lidingö. Sedan egna villan byggd 1930 i Bromma, en av de finaste funkisvillorna i vårt land, där arkitekten Alvar Aalto ofta hälsade på. Vilka var tankarna bakom Helsingborgs konserthus? En av Europas vackraste, moderna konserthus. 1937 experimenterade han fram nya former, mjukade upp den lite kantiga funkisstilen. Det syns tydligt i Byggnads-föreningens hus. Sinnligt i formerna och mycket trä i inredningen, ljust och färgrikt.
Sven Markelius avslutade sin arkitektgärning som 80 åring 1969 med Sverigehuset intill Kungsträdgården i Stockholm. I filmen besöker vi boende i Markelius hus och talar med dem hur det är att bo där idag. Sonen Stefan Markelius minns sin pappas mer okända sidor.
OTTO G CARLSUND
Den svenske konstnären som plötsligt dök upp på Stockholmsutställningen 1930 och blev en mycket omtalad person. Otto G Carlsund ville visa svenskarna det nya internationella måleriet. Det som väckt en sådan sensation i Paris, där han studerat för Fernand Léger. Carlsund hade gjort sig ett namn i denna konstmetropol med ett trettiotal utställningar, några där Léger, Picasso, Brancusi och Mondrian också deltog. Efter sina framgångar for han 1927 till New York och ställde ut på det kända Little Review Gallery.
Född i S:t Petersburg upplevde han 1917 revolutionens Ryssland och var nära att bli skjuten, anklagad för att vara spion åt de röda. Studerade i Dresden och blev intresserad av de ryska modernisterna såsom Malevitj och Kandinsky. Fann så sin egen väg inom den abstrakta konsten.
Anders Wahlgren blev för fyrtio år sedan tagen av detta dramatiska levnadsöde. Genom Otto G Carlsunds verk får vi också en inblick i den moderna konstens utveckling i Europa på 1920-talet. Biografin om Otto G Carlsund kommer ut på Carlssons förlag våren 2021.
VASA 1628 - MÄNNISKORNA · SKEPPET · TIDEN
Det är 1620-tal, Gustav II Adolf härskar över mycket men vill ha mer. Han låter bygga det strötsta skeppet som svenskarna någonsin sett för att manifestera sin makt och imponera på rikets fiender.
Anders Wahlgren för oss tilbaka til en myllrande huvdstad. Vi får träffa Karin ljusstöperskan och hennes båtsman Mårten, den intalienska pastabagagaren och den holländska familjen Hybertsson, där hustrun Margareta blir chef för varvet – en av Sveriges största arbetsplatser.
I Stockholm drev hundratals föräldralösa barn runt på gatorna. De fångades in och för lite mat fick de spinna segelgarn och sy säckar åt flottan. Få skrev brev på den här tiden men ur rättegångsprotokoll har författaren skapat en bild hur vanligt folk levde för mer än fyra hundra år sedan.
Med samma titel som filmen gavs boken ut på Norstedts förlag 2013.
Tidskriften Forskning och Framsteg skrev mycket positivt:
"Ett praktverk värdigt ett praktfiasko .- efter några sidor var jag fast Anders Wahlgren kryssarsmidigt mellan grynnornaHan vet när något är belagt-när han sedan fyller på med spekulationer är det tydligt angivet. Det gör historien levande men ändå korrekt Boekn ger en fyllig historisk bakgrund,rik på detaljer Efterspelet och bärjningen är också väl berättade Men det är när skeppet byggs och förliser som boken når sin höjdpunkt."
HJERTÉN
Sigrid Hjertén har blivit en av våra mest omtyckta konstnärer, hennes måleri påminner inte om någon annan konstnär i hennes generation. Som pionjär kom hon att tillhöra det manliga avantgardet och med sina målningar utmanade hon både publik och kritik.
Men att vara så djärv och orädd blev förödande för Sigrids hälsa. I flera målningar speglas hennes dramatiska livsöde, framförallt när hon utgår från sitt eget liv som kvinna. Ett annat återkommande motiv i hennes konstnärskap är kvinnokroppen.
För första gången ges nu en konstbok om Sigrid Hjertén ut - ett praktverk med ett hundra av hennes mästerverk i färg. Anders Wahlgren, som skrev den kritikerrosade boken Sigrid och Isaac efter sin mycket framgångsrika film med samma namn, har skrivit en inledande essä och en fyllig bildtext till varje konstverk.
SIGRID & ISAAC
Boken om konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald kom ut på Norstedts lagom till bokmässan i Göteborg 2007. Det är en fördjupning av filmberättelsen vilken blev internationellt prisbelönti Montreal och Berlin och
en stor succé. Boken såldes slut inom några timmar på mässan, nya fick flygas
ner från Stockholm. Översvallande positivt mottagande i hela landets tidningar.
Boken blev en storsäljare som månadens bok i Böckernas bokklubb och listad
till en av 2007 års bästa faktaböcker i Göteborgsposten.
"Anders Wahlgren blandar med lätt hand det biografiska stoftet och lägger till från sin egen fantasi lite här och var. Den lämnar även utrymme för läsarens egen inlevelseförmåga. Inspirerar till fritt tänkande både vad gäller konst och politik. Det är en stark bok, en av de bästa biografier jag någonsin läst!"
Yvonne Gröning, Dala-Demokraten
"Att läsa om Sigrid och Isaac är att slungas rakt in i konsthistorien under dess mest turbulenta skede. Men det är också att konfronteras med två levande människor, deras kamp mot köns- och rasfördomar och deras fullkomligt utlämnande beroende av varandra."
Inger Dahlman, Norrköpings Tidningar
"Jag har trott mig veta något om tonen i svensk dags- och skämtpress men blir obehagligt överraskad av citaten i Wahlgrens biografi och kan inte annat än tycka det är motiverat att ägna åtskilligt utrymme åt en tendens som konsthistorien haft en böjelse för att inte förneka men lite skamset glida förbi ... ett rikt och givande material med mycket tidsfärg som Wahlgren hanterat omsorgsfullt och väl."
Jonas Ellerström, Helsingborgs Dagblad
"Begåvat om begåvade".
Salomon Schulman, Kvällsposten
Boken sålde slut och kom ut i ny upplaga under våren 2009.
PISTOLTEATERN 1964–67
Pistolteatern i Stockholm, grundad av Pi Lind och Staffan Olzon, var i mitten av 1960-talet en ledande experimentscen jämförbar med Living Theatre i New York. Åren 1964-67 framfördes ett sextiotal teaterpjäser och happenings på Pistolen. I förgrunden verkade den unge filmaren Anders Wahlgren (f.1946). Han hade en viktig funktion som tekniker men fick ibland också hoppa in som musiker och nakendansare. Wahlgren dokumenterade föreställningarna med sin kamera och skapade unika experimentfilmer tillsammans med Öyvind Fahlström, Åke Hodell och Claes Oldenburg.
En åttio minuter lång DVD med två filmer av Anders Wahlgren medföljer denna fotobok, dels dokumentären "Pistolteatern" från 2003 samt kortfilmen "A portrait of Claes Oldenburg" från 1968.
© SUECIA MEDIA 2021