ANDERS WAHLGREN
regissör författare curator
Olle Engkvist-prisets
medalj tilldelas 2023
Anders Wahlgren
– för att han under en lång karriär som filmare och författare bland annat skildrat efterkrigstidens omfattande och omdiskuterade statsomvandlingar i Stockholm och annorstädes. Hans filmer om klarakvarteren hör till de mest omtalade inläggen i den alltjämt pågående debatten. Med stor känsla har han också nyligen skildrat Sven Markelius, som spelat stor roll i Stockholms-byggda historia, med Byggnadsföreningens hus som välkänt exempel.
KONST + MASKIN
UTSTÄLLNING PÅ SVEN-HARRYS KONSTMUSEUM
01.04 - 24.09 2023
Kom och upplev 1920-talets avantgarde – de skandinaviska elvererna som studerade på den franske konstnären Fernand Légers målarskola Académie moderne i Paris. Så begåvade var dessa unga elever att de snabbt fick ställa ut bland redan kända och etablerade konstnärer på de bästa gallerier i Paris. Otto G Carlsund, Franciska Clausen,
Erik Olson, Vera Meyerson, Thorvald Hellesen, Waldemar Lorentzon, Bengt O Österblom och fransyskan Florence Henri.
Anders Wahlgrens har i sina filmer följt några av dessa konstnärers livsöden och nu finns även deras verk att se och njuta av på på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.
I utställningen står samtidens mest eftertraktade racerbilar skapade av Ettore Bugatti som fann sina nära vänner i Paris konstnärskretsar.
Vi får vi lära känna konstnärerna som moderniserade sin samtid, om tidsandan, idéerna och livsstilen. Det här var en tid för kvinnlig frigörelse. Kvinnorna flög, åkte racerbil, blev konstnärer och inspirerade varandra. De skiljde sig eller rymde hemifrån för att ta sig till Paris och måla.Maskinerna satt inte bara spår i måleri och livsstil. Även inom modet tog man inspiration från industrin och overallen blev ett favoritplagg för de medvetna.
NY BOK
UTE NU I BOKHANDELN
OCH I NÄTBOKHANDELN
Det finns ögonblick i livet som fastnar mer än andra. Anders Wahlgrens filmer är förstås en spegling av honom själv – varför han gjorde dem. Vi får följa en filmares tankar och tillvaro.
Det började på radions kulturredaktion 1969, tjugotvå år gammal. Han sökte sig 1972 till den nystartade kanalen TV2 under vänsterrörelsens omtumlande tid. Hans skildring av ämnen inom det kulturhistoriska området har berört många som Staden i mitt hjärta men också spelfilmer som Moa, Förbjuden kärlek samt Sigrid och Isaac. Om personer som ofta kämpat från ett underläge. Det gäller också hans stadsfilmer där hotet varit ett annat, ett politiskt eller ekonomiskt kortsiktigt maktspel.
Tidigt väcktes hans konstintresse, såg att det gick att skapa en egen visuell bildvärld. Började att fotografera och gjorde redan under gymnasieåren sina första kortfilmer på Pistolteatern, en liten experimentscen i Gamla stan. Denna tid i mitten av 1960-talet då allt var möjligt, en brytpunkt, med stora förändringar inte bara inom kulturlivet, något han burit med sig genom livet.
PRISBELÖNAD PÅ
LUND ARCHITECTURE FILM FESTIVAL 2022
F I R A R 50 ÅR S O M F I L M A R E
PÅ SVT PLAY
Ett möte med Sven Markelius
Mr FUNKIS
en 60 minuters film 2022 om
arkitekten för SVT K-Special
29/4, kl. 20:00 i SVT 2 och på
Svt Play från 24/4.
Under senare år har en ny ung generation upptäckt den mångsidige arkitekten och formgivaren Sven Markelius, 1889–1972. I många år tillhörde han den mest radikala falangen inom svensk arkitektur, också internationellt. En erkänt formstark arkitekt som dessutom var mycket samhälleligt och socialt intresserad. I en tid då många bodde trångt, en del i slumbostäder, ansåg Sven att arkitektens viktigaste uppgift var att rita billiga bostäder.
Han var först med att föra fram kollektivhusidén tillsammans med sin fru Viola Wahlstedt som berättar om detta i filmen. De levde i något för tiden så ovanligt som ett samboförhållande med två barn.
Under åren 1969–1971, medan jag arbetade på Sveriges Radio, skrev jag ett akademiskt forsknings-arbete i konst och arkitekturvetenskap om Sven Markelius. Under två år intervjuade jag Sven, i hans egenritade villa i Kevinge utanför Stockholm. Detta resulterade i fem timmar på band. Sven tog fram sina ritningar och skisser som han kommenterade. Denna livsberättelse är en viktig del av filmen.
Den börjar med Markelius första bostadsområde Bygge och Bo 1925 på Lidingö. Sedan egna villan byggd 1930 i Bromma, en av de finaste funkisvillorna i vårt land, där arkitekten Alvar Aalto ofta hälsade på. Vilka var tankarna bakom Helsingborgs konserthus? En av Europas vackraste, moderna konserthus. 1937 experimenterade han fram nya former, mjukade upp den lite kantiga funkisstilen. Det syns tydligt i Byggnads-föreningens hus. Sinnligt i formerna och mycket trä i inredningen, ljust och färgrikt.
Sven Markelius avslutade sin arkitektgärning som 80 åring 1969 med Sverigehuset intill Kungsträdgården i Stockholm. I filmen besöker vi boende i Markelius hus och talar med dem hur det är att bo där idag. Sonen Stefan Markelius minns sin pappas mer okända sidor.
TILLDELADES SAMFUNDET
DE NIOS PRIS 2021
Skiss till fjärde programmål-ningen också kallad Geometriskt samlag, 1929-1943, gouache och collage, 16,5 x 15 cm.
Vem var han, den svenske konstnären som plötsligt dök upp på Stockholmsutställningen 1930 och blev en mycket omtalad person. Otto G Carlsund ville visa svenskarna det nya inom det internationella måleriet och skulpturen. Det som väckt en sådan sensation i Paris, där han studerat för Fernand Léger.
Carlsund hade gjort sig ett namn i denna konstmetropol med ett trettiotal utställningar, några där Léger, Picasso, Brancusi och Mondrian också deltog. Efter sina framgångar for han 1927 till New York och ställde ut på det kända Little Review Gallery.
Född i S:t Petersburg upplevde han 1917 revolutionens
Ryssland och var nära att bli skjuten, anklagad för att vara spion åt de röda. Reste därefter till Dresden för konststudier
Recension från Bibliotekstjänst
Helhetsbetyg: 5.
( 5 – Briljant; 4 – mycket bra ... )
"Otto G. Carlsund (1897–1948) har levt i skuggan av andra modernistiska konstnärer, något som författaren, konstvetaren och filmaren Anders Wahlgren velat ändra på genom denna biografi i A4-format. Boken kan knappast betraktas
som ett kritiskt studium av Carlsunds konst, snarare är det ett gediget vänporträtt utfört av en beundrare. Den
unge Otto, av välbärgad familj, har social kompetens, språkbegåvning och konstnärliga anlag. Han tar sig till
Paris, där han 1924 börjar studera abstrakt konst under den inflytelserike Fernand Léger, i förhoppning om att
slå igenom. Efter att på Stockholmsutställningen 1930 varit
Lokomobilen, 1924, olja 35 x 29 cm.
och blev intresserad av de ryska modernisterna, såsom Malevitj och Kandinsky. Fann så sin egen väg inom den abstrakta konsten.
Anders Wahlgren blev för fyrtio år sedan tagen av detta dramatiska levnadsöde. Genom Otto G Carlsunds verk får vi också en inblick i den moderna konstens utveckling i Europa under 1920-talet.
Biografin om Otto G Carlsund är en A4-stor, rikt illustrerad bok på 320 sidor. Det är en ingående skildring av Carlsunds intressanta liv och arbete. Inte bara som konstnär utan också som skribent, konstkritiker och föredragshållare som starkt berikat svenskt konst- och kulturliv. Boken kommer ut på Carlssons Förlag.
kommissarie för en sektion med 107 verk av konstnärer som Mondrian, Léger, Clausen, Ozenfant och Arp råkar dock
Carlsund, på grund av minimalförsäljning, i ekonomiska svårigheter och kommer dessutom i konflikt med sina konstkollegor.
Hans ambitioner växlar ner till illustrationer, filmaffischer, bokomslag, konstkritik och redaktörskap innan han 1948
avlider, endast 50 år gammal. Idag har Carlsunds konst börjat återupptäckas, och ”fiaskot” vid
Stockholmsutställningen betraktas nu som en pionjärinsats för modernistisk konst. För intresserade av Otto G Carlsund och den konstnärsmiljö han rörde sig i inkluderar boken nästan allt vad man kan önska sig. Förutom mängder av Carlsunds egna konstverk i färgtryck finns också en mängd svartvita foton, en utställnings-förteckning och personregister."
Dokumentärfilm i två delar gick under julen 2020 på STV 1.
BOiSTADEN
Varför går bostadsbristen inte att lösa?
Bo i staden – är två nya dokumentärfilmer som
visar hur det moderna byggandet går att utveckla
vidare, där boendefrågorna och människan stått i centrum. Idéer som glömts bort eller lagts på
hyllan. Sedan 1972 har jag gjort femtio filmer om arkitektur och stadsbyggandet. Upprepas miss-
tagen från förr eller har vi lärt av historien?
En bostad borde vara en mänsklig rättighet.
Dagligen talas det om kris i bostadsbyggandet.
Det är i snitt tio års väntetid på en hyresrätt i
Stockholm och i många andra delar av landet.
En ny bostadsrätt har blivit allt för dyr för de flesta. Frågetecknen bli bara fler, var är utvecklingen på väg?
Hur kommer de nya bostadsområdena se ut?
Är de för tätt byggda och likartade, trots i många fall duktiga arkitekter och nytänkande? Får ekonomin styra planeringen i alltför stor grad, så att allt snart ser likadant ut, både när det gäller miljö och arkitektur?
Inte på länge har det byggts så mycket bostäder som nu, ändå räcker de inte till. Byggs det rätt sort? Finns det andra lösningar? Historien visar det.
Med hjälp av några av mina
filmer gjorda under fyrtio år, filmer
som skildrar inte bara bostads-
områden i Sverige utan också i
Tyskland, Österrike och England, gör
jag en tillbakablick och det visar sig
att inget är nytt under solen.
Ettore Bugatti utanför Grand Palais i Paris.
BUGATTI - EN BILDRÖM
Jean Bugatti intill sin Royale.
Bugatti typ 40.
Dokumentär på SVT
Det var inte bara en bil, utan kring detta märke skapades redan tidigt, kring första världskriget, en mystik som varat till idag. Framför allt kring den person som stod bakom – italienaren Ettore Bugatti. En konstnär som under sin levnad inte bara konstruerade bilar utan även snabbtåg, båtar, kirurgiska instrument och verktyg. Ja, till och med en pastamaskin. Han födde upp hundar och hade en passion för hästar. Kallade sina bilar för ”Le pur-sang des automobiles” – alltså ett fullblod bland bilar.
I filmen berättas om myter, tävlingar och personer som ägt och kört Bugattibilar.
Ettore var en mycket originell man, sprungen ur en italiensk hantverkssläkt från Milano, där pappan var möbeldesigner och sonen tillverkade sin första riktiga bil 1899, redan som 19-åring. Bara några år efter att detta fortskaf-fningsmedel var uppfunnet.
Ettore var ett tekniskt geni men också en estet med mycket stor formkänsla. Bilarna blev riktiga konstverk, dessutom gick de fort och var tillförlitliga. Ettores son Jean Bugatti var lika duktig, både som designer och konstruktör. En självklar efterträdare till sin far. Tragiskt nog omkom han under en testkörning, bara 30 år gammal. 1947 dog Ettore, men fascination för dessa bilar lever kvar än idag.
Här i Norden fick många upp ögonen för hans skapelse, men priserna på dessa handgjorda bilar var höga. Det var inte mer än ett trettiotal bilar som importerades under de gyllene åren 1910 till 1930. I vårt kalla land kördes dessa öppna vagnar året runt, privat och i tävlingar.
Hellé Nice – världens snabbaste racerförare 1929.
FÖRBJUDEN KÄRLEK
Filmen är en kärlekshistoria som utspelar sig på Capri och Stockholm i början av förra sekelskiftet, 1900. Axel är allas doktor på Capri.
En Robin Hood som tar bra betalt av de rika för att gratis kunna hjälpa de fattiga. Kronprinsessan Victoria behöver en läkare och söker upp Axel på ön. De för en kamp mot camorran som tjänar stora pengar på fågeljakten på Capri. Victoria är med och sliter ner fångstnäten. Till slut köper Axel fågelberget och räddar tusentals flyttfåglar. Under en resa till Venedig blir de häftigt förälskade ”En förbjuden kärlek” uppstår som måste hållas hemlig.
Victorias äktenskap är olyckligt och hennes man Kronprins och senare Kung Gustav V dras alltmer till män. Axels raka sätt och bohemiska läggning fascinerar henne. Däremot har hon svårare för hans politiska radikalism – kallar honom bolsjevik. Han säger upp sig och går ut som frivilligläkare vid fronten under Första världskriget. Brytningen blir bara tillfällig, kärleken är så stark att den vara tills Victoria sluter sina ögon år 1930.
För manus, regi, foto och produktion står jag själv. Jag har velat göra en annorlunda långfilm med ett stort dokumentärt arkivfilmmaterial.
De äldsta filmbilderna är från Stockholm 1897 – de första som togs i Sverige. Många unika filmbilder visar Victoria och Axel, en del privata från filmens tidigaste år. De nyfilmade är tagna på den förtrollande ön Capri.
Berättelsen förs framåt genom en dialog mellan Victoria och Axel som görs av två skådespelare, Marie Richardson som Victoria och Peter Andersson som Munthe.
Racing 1928.
Bugatti typ 40.
SUECIA FILM i samproduktion med SVERIGES TELEVISION DOKUMENTÄR IngemarPersson och FILM CAPITAL STOCKHOLM/FILMREGION
STOCKHOLM MÄLARDALEN Lisa Widén med stöd av SVENSKA FILMINSTITUTET filmkonsulent Antonio Russo Merenda VILLA SAN MICHELE S.L.R.
Barbro Osher PRO SUECIA FOUNDATION
STIFTELSEN LÄNGMANSKA KULTURFONDEN
STIFTELSEN KONUNG GUSTAF VI ADOLFS FOND FÖR SVENSK KULTUR
Distribution FOLKETS BIO
30 000 BESÖKARE
Stockholmspremiären på Zita krävde dubbla salar – biostolarna räckte inte till. Victoriabiografen var fullsatt trots det vackra vädret. Det varma mottagande var inget att ta miste på. Ett stort tack till premiärpubliken!
"Förbjuden kärlek" är en djupdykning i två starka personligheter, men filmen lämnar aldrig skärningspunkten som utgörs av deras möten och samtal..... Filmen är ett stycke visuell poesi som tål att ses mer än en gång.
Dick Harrison SvD
Fullsatt vid Italienpremiär på Capri.
Affischkampanjen på ön fyllde biografen Cinema Paradiso. Fullsatt 350 personer och med representanter från kommunen och Villa San Michele. Filmen blev väldigt uppskattad med långa applåder efter föreställningen.
STADEN - VI HAR TILL LÅNS
Anders Wahlgren har under fyrtio år forskat på staden ur olika synvinklar. Detta har lett till att han samlat sina personliga tankar i en bok med titeln, ”Staden - vi har till låns”. Boken utgår från den förändring som skett med den äldre bebyggelsen i Stockholm, detta upptar större delen av boken. I några kapitel har han sedan gjort en kortare jämförelse med några andra städer som Göteborg, Halmstad, Malmö och Norrköping.
Han har särskilt ägnat sig åt de kulturhistoriska värdena i den äldre bebyggelsen. Vad som hände under den stora cityomvandlingen, vilka hus som revs och varför. Han ställer frågan, varför så få reagerade mot denna skövling av vårt kulturarv, som skedde under rivningarna på 1960-talet. I efterkrigstiden var svensk politik starkt inriktad på tillväxt av huvudstaden, på samma sätt som idag. Det humanistiska synsättet fick träda tillbaka. Vi har bara staden till låns. Nästa generation ska ta över.
En stad berättar så mycket om livet och människorna som bor där. Gatorna med sina varuhus, affärer, restauranger och husens fasader gamla som nya. Överallt bor människor under olika betingelser men de har ett gemensamt - de lever i en stad och har gjort det i tusentals år.
Staden kommer alltid förändras. Boken tar också upp dagens arkitektur och stad. Arkitekturen speglar tiden på gott och ont. För Anders har det aldrig handlat om en romantisk, nostalgisk tillbakablick, han har alltid levat i nuet. Ute i bokhandeln nu.
Rusning till försäljning och signering på Stockholms Stadsbibliotek.
Fullsatt när Anders Wahlgren talade om sin bok "Staden - vi har till låns" på Stockholms Stadsbibliotek.
© SUECIA MEDIA 2023