dramadokumentärer

VASA 1628 - MÄNNISKORNA · SKEPPET · TIDEN

 

Under våren 2010 spelades Anders nya film in om människorna

i 1600-talets Stockholm under de dramatiska åren före

Vasaskeppets förlisning. I den får vi möta en brokig skara människor mitt i händelsernas centrum. En belysning av livet i en stad i total förvandling.

För idé, manus och regi står Anders Wahlgren i samproduktion med Sveriges Television. Dramadokumentären ger en inblick i hur vanligt folk levde till vardags för nästan fyra hundra år sedan, under den tid

då det stora Vasaskeppet byggdes. Vi får följa några människoöden

i en hård tid och i skuggan av ett krig, som kom att kallas

”Det trettioåriga kriget”.

Stockholm var då en liten huvudstad med knappt femtontusen innevånare. Idag finns det inte mycket kvar av denna stad, det är rivet och ombyggt, som det gamla slottet Tre Kronor efter den förödande branden 1697. Det har tagit fyra år att färdigställa filmberättelsen och med hjälp av den senaste digitala tekniken har Stockholm rekonstruerats som staden såg ut 1628.

Den tredje delen i serien är ett bakomfilm där Anders Wahlgren berättar hur han burit sig åt för att levandegöra en 1600-talsstad i skuggan av det stora Vasabygget. Han besöker också de platser idag där filmen utspelar sig.

Skeppsbyggaren Henriks fru Margareta spelad av Katarina Weidhagen var en skicklig affärskvinna. Hon fick ta över chefskapet för varvet när hennes man, dog innan Vasa var färdigt. Kvinnan hade en mycket stark ställning i Sverige under 1600-talet, det var inte ovanligt att en nybliven

änka fick ta över mannens arbete. En viktig person när Vasa skeppet skulle byggas var kaptenen Söfring Hansson som spelas av Ola Wahlström. Söfring blir också kapten på Vasas jungfrufärd.

Sändes i SVT 1 i tre delar under julen 2011. Det blev publikrekord,

1,2 miljoner tittare vid första visningen. Intresset skapade också rusning till Vasamuseet där de talade om "Wahlgreneffekten".

Tillsammans med en grupp animatörer på FilmTecknarna har Stockholm efter noggranna studier tagit form som 1600-talsstad och Vasaskeppet har byggts upp och seglar igen – om än bara i digital form.

SIGRID & ISAAC

En annorlunda långfilm om konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald om deras kärlek, konstnärskap och kamp för överlevnad,

i en svår tid som i mycket påminner om vår. Sigrid och Isaac levde ett mycket dramatiskt liv.

Anders Wahlgren, som skrivit manus och regisserat, har under flera år fått möjligheten att gå igenom deras efterlämnade brev, foton, filmer och tidningsartiklar. Det har varit en skakande läsning. De antisemitiska hoten som Isaacs utsätts för är till stora delar okända händelser. Genom tre års forskning har detta unika material från polisprotokoll, foton, privata brev och tidningsurklipp blivit en långfilm för bio, ett kammarspel – en dialog för två skådespelare.

Gunilla Röör och Philip Zandén ger röst åt Sigrid och Isaac. De agerar till filmbilder av de riktiga personerna. Nyfilmning av miljöer har skett i Paris, sydfrankrike och Stockholm.

Filmberättelsen börjar i Paris och året är 1909. Sigrid och Isaac är två unga, okända konstnärer som har träffats på en fest i Stockholm. Förälskad lockar Isaac med Sigrid till Paris, för att hon ska få möta den moderna konsten på Henri Matisse målarskola, som han redan börjat på året innan. De lämnar ”ankdammen” i Sverige och söker sig till det ”spännande och moderna” i Paris. I privata film- och journalfilmsbilder, en del aldrig visade, ser vi dem måla, dansa tango, resa och laga mat. Deras målningar, ger bild åt deras upplevelser i livet och i deras kärleksrelation.

Isaac Grünewalds judiska familj hade invandrat från Ryssland i slutet av 1800-talet var mycket fattig. Det var svårt för honom att komma in i det svenska samhället och i hela sitt liv frågade han sig ”om han var svensk?”. Sigrid Hjertén kom från bättre förhållande men hade upplevt en kärlekslös barndom efter sin mors död. Hon var då bara tre år gammal. I sitt arbete som kvinnlig konstnär inom den moderna konsten, mötte hon stort motstånd. Detta och rädslan för nazismen förvärrade hennes ångest svårt. Paret får tidigt känna på motstånd, Isaac stängs ute från gruppen De Unga för att han är jude och Sigrid får inte ställa ut för att hon är kvinna. De bestämmer sig då för att ställa ut tillsammans. De stöttade varandra och samtalade mycket med varandra om sitt måleri som vi kan se i filmen.

De gifter sig 1911, när deras son Ivàn fötts. Det visar sig att också kulturlivet var starkt färgat av tidens politiska tankar. Många konstnärer och kulturpersonligheter var nazister, fler än vi kanske trott. Isaac sattes 1926 i fängelse på Långholmen, tack vare nazisters falska vittnesmål. Sigrid Hjertén, blev också hotad för att hon gift sig med en jude. Samtidigt kände de sig förföljda för att de målar ”för modernt”.

Sigrid vill inte bo i Sverige, det är för kallt, hon kallar det för Björnlandet och 1920 flyttar de tillbaka till Paris. Isaac får alltfler uppdrag i Stockholm och Sigrid lever långa tider ensam med sonen Ivàn i Paris. Sigrid drabbas av depressioner och målar allt mindre. När Isaac kommer ner till henne beger de sig i bil ut på långa målar-resor genom Frankrike. Då börjar hon må hon bättre och kan måla igen.

Ensamheten blir till sist för mycket och 1932 bryter hon samman. Isaac ser till att hon får vård på det nyöppnade Beckomberga sjukhus. Själv börjar han sin kamp mot de svenska brunskjortorna, på Konstnärklubben 1934, konfronteras han med nazistiska konstnärer. När Sigrid får flytta hem igen, förbättras deras förhållande. Sigrid målar för fullt. De gör en sista resa ut i ett oroligt Europa. Isaac ordnar 1936, hennes stora utställning på Konstakademien. Ett flygplan står berett på Bromma för att ta dem till England om tyskarna skulle gå in i Sverige. Sigrid blir allt sämre och hon kommer att bli kvar på Beckomberga till sin död år 1948.

Isaac drabbas också av motgångar. Hans ateljé brinner, kanske var det mordbrand, det kom aldrig att utredas. Han omkommer år 1946 i en flygolycka på väg hem från Oslo. Sigrid dör i en felaktigt utförd lobotomering på Beckomberga sjukhus två år senare. Ett stycke nutidshistoria speglat genom två personer, Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, två av våra största moderna konstnärer.

Filmen Sigrid och Isaac hade premiär den 9/12 2005 och efter sex månader hade 60 000 personer sett filmen. Filmen fick ett fantastiskt mottagande i pressen. Högsta betyg i bland annat Expressen och TV 4.

© SUECIA FILM 2017